Strejk, restaurang och biljetterna. (9/10-12) Idag har varit en rätt så innehållsråk dag. Det började med en lektion på morgonen och efter det hade jag tänkt gå och köpa en baguette i kafeterian. Tyvärr gick inte det då det var stängt på grund av strejk. Strejk är ett vanligt återkommande fenomen i Frankrike och här handlar det inte om att sitta på sin stol och inte göra något, nej här går man inte till jobbet, manifesterar på torg och liknande. Dock såg jag inget annat än skylten på dörren till kafeterian.
Utan baguette begav jag mig till biblioteket för att möta upp Carina (den rumänska utbytesstudenten som jag bor tillsammans med). Uppdraget var att åka till Zenith och köpa biljetter till Nötknäpparen (ryska baletten kommer till på den 25 November!). Vi tänkte ta bussen men missade den med ca 5 minuter och insåg att det var en halvtimma tills nästa gick. Det är ungefär den tid som det tar att gå dit så det kändes mer lönsamt och produktivt att faktiskt gå. "Vi får ta bussen hem" tänkte vi. Själva området där byggnaden Zenith finns är stort och ligger längst norr ut i Pau. Problemet när vi kom fram dit så inser vi att det finns tre stora byggnader, inga skyltar om vad som är vad. Trötta och nu också väldigt hungriga bestämde vi oss för att äta först. Det fanns nämligen en restaurang där, "Pilota". Trots det fula industriliknande området var restaurangen väldigt fin och mysig. Jag beställde anka och risotto. Jag tänkte att ojoj nu betalar jag jättemycket för typ ingen mat alls, men ack så förvånad jag blev när jag såg hur stora portionerna var egentligen. Här serverades maten i "små" grytor så man fick servera det själv. Ankan låg redan på tallriken fint uppskuret (Carina tog bild på det, men har ej fört över dem ännu), men det var en hel anka nästan (fast bara filébiterna). Det var mycket mat. Carina beställde in musslor, som jag faktiskt smakade. Kryddningen var väldigt salt och god men jag klarar inte riktigt av konsistensen på musslorna.
Efter en riktigt god måltid begav vi oss för att nu försöka hitta Zenith. Frågade om hjälp på restaurangen men beskrivningen var inte jättebra. Frågade en busschaufför på rast om han visste vilken byggnad som var Zenith. Han visste tack och lov, men sen var det ju problemet att ta sig in till receptionen. Hela byggnaden var inhängnad och enda öppningen var på baksidan och det kändes inte helt rätt att gå in där. Ja, för att bespara er allt krångel vi hade med att hitta kan jag avsluta med att säga att vi fick tag på biljetterna. Fick väldigt bra platser också trots att det nästan var utsålt. Tänk att det ska vara så här krångligt att göra något när det inte fungerar att betala för internet. Glada och trötta tänkte vi ta bussen, men just ja, det var ju strejk så det kom aldrig någon till buss (efter den busschauffören vi pratade med). Det var bara att le och gå tillbaka samma väg i värmen. Något som vi hade tänkt skulle ta max en timma att göra tog nu 4 timmar att ordna. Stackars Carina som hade massa inplanerat fick helt ändra sina planer. För min del var det bara yoga på kvällen, något som var mycket uppskattat.
À bientôt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar