En vecka kvar till jul. Det är helt otroligt att jag just nu befinner mig på svensk mark. Med inspiration av en vän som skrev om tacksamhet vill jag också säga att jag har så tacksam för att jag får vara hemma över jul. Jag kan fira den med vänner och familj, jag är tacksam för snön som ligger på backen, för min och Andreas lägenhet, för stämningen inför jul och självklart är jag tacksam över att jag har fått möjligheten att bo utomlands. Sverige har aldrig varit mig så kärt som nu.
Ni kanske undrar lite om hemresan. Det var extremt jobbigt och långt även om det mesta gick som planerat. Jag räknade ut att jag var på resande fot under 18 timmar på lördagen. Inte det mest optimala. Men så är det när man har byte i Tyskland (5 timmars väntetid). Däremot var det riktigt obehagligt när kaptenen på första flygplanet (Toulouse - München) annonserade att vi skulle till "Stuttgart" vilket inte alls är rätt flygplats. 10 minuter senare säger kaptenen att Stuttgart är stängt och vi måste stanna i Nürnberg. Så där fick vi vänta i ca 45 minuter. Eftersom all informations gavs på tyska hann jag aldrig uppfatta varför vi inte bara åkte direkt till München. Kanske har det att göra med att de stängt ner flygplatsen, något fel på planet, brist på plats eller vad vet jag. Vi kom väldigt sent till München, jag var oerhört nöjd att jag hade gott om tid och inte missat mitt anslutningsflyg som många andra. Ibland lönar det sig nog att vara lite av en pessimist. Eller riktigt pessimist är jag väl inte förutom när det gäller tider. Jag har det efter min far. Alltid vara i tid, eller helst tio minuter innan. En annan som som hände på resan var att jag längtade verkligen tills jag befann mig på Arlanda eller cityterminalen och kunde njuta av att alla pratar svenska och jag förstår dem utan problem. En hel skolklass med fyra lärare skulle med samma buss som jag mot Linköping, det enda var att de var en FRANSK skolklass. Så jag satt och lyssnade på franska än en gång. Haha! Lite komiskt faktiskt. Men jag blev glad när jag fick möjlighet att hjälpa dem och förklara att bussen var sen osv. Snacka om att de blev förvånade då jag svarade på franska när de frågade mig på knagglig engelska "'cuse me, is this te bus delided?". "Oui, le bus est en retard" (=Ja, bussen är sen).
Veckan här i Linköping innebär tentaplugg och en massa julfika med vännerna. På fredag åker jag till Mamma och Pappa i Blomstermåla för att få fira en riktigt fin jul. Nu är det dags att önska er kära bloggläsare en riktigt God Jul och Gott Nytt År eller som de säger i Frankrike = Joyeux Noël et un bon Nouvel An! Joyeuse Fêtes!
À Bientôt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar