Il fait frais

Det har varit kyligt idag i Pau. På morgonen såg jag ett flertal oroväckande bilar som alla hade frost på rutorna. Ni vet när man inte orkat torka bort det eller vänta på att bilen blivit tillräckligt varm. Som om de inte kör galet nog redan här i Frankrike. Jag är glad att jag faktiskt gick till skolan och inte åkte bil. Begränsad synfält vid bilkörning är ingenting jag rekommenderar, men här är det något med att de inte vet HUR man ska göra. De är alla lika fascinerade när det är kallt och när det snöar så stannar alla upp och bara tittar på snön. Vi brukar skämta om att folk i södra Sverige ställer in allting när det snöar osv, men här är det katastrof. De kallar snöblandatregn för snöstorm, något jag inte är riktigt beredd att hålla med om.

Däremot här i Pau (förmodligen övriga Frankrike också) så är det nästan kallare inomhus när det är kallt enligt deras mått mätta utomhus. Jag skojar inte när jag säger att under förmiddagen hade jag på mig jacka, halsduk och VANTAR inomhus under lektionen. När vi sedan gick ut på en rast och ställde oss i solen kunde jag ta av mig halsduken och vantarna. Lite snurrigt eller hur? Men så är det när man sitter i ett klassrum byggt av stenväggar, stora fönster och inga fungerande element. Jag tror skolan är byggt runt 60-70 talet och är nog inte renoverad sedan dess.

Idag gjorde jag en liten seger när jag faktiskt (tack vare lite google research) hittade färsk jäst i affären. Hade hittat på andra personers bloggar och forum att i Frankrike hittar man färsk jäst bland de färdiga bakverken på de stora affärerna. Utan den hjälpen lovar jag att jag ALDRIG hade hittat det, undan gömt i ett litet hörn fanns det jäst i förpackningar om 42g (varför så ojämt har jag ingen aning om). När jag köpte mjöl till bakningen (ska göra kanelbullar på söndag) fick jag plocka på mig en hel hög med 1kg påsar för de säljs inte i större förpackningar än så. Frankrike är lite lustigt, pärlsocker existerar inte, jäst i 42g förpackningar men baguetter i tio pack säljs och ost hyllan är enormt stor, säkert tre hyllor fyllda med ostar.

Ikväll blev det pga fantasibrist ost och bröd till middag, men jag hade ätit ordentligt till lunch och känner att det får vara nog så bra. Ibland är det helt enkelt inte roligt att laga mat till 1 person. Jag förstår att folk som bor ensamma äter lite eller bara sällan. Det är inte roligt. Det blir att laga och äta mycket mat tillsammans med folk när jag kommer hem till Sverige, men först är det några roliga saker kvar här att göra. Imorgon = Carcassonne!!

À Bientôt!

Enfin Jeudi

Igår var jag duktig. Fastän jag började klockan 13.00 så klev jag upp tidigt. Detta gjorde jag för att hinna till posten. Där postade jag iväg Malins födelsedags present och köpte frimärken. Det är nämligen så att när man ska anmäla sig till sluttestet i franska (ja det är vi som anmäler oss själva) så måste man också lämna ett A4 stort kuvert med adress och frimärke till vår adress i hemlandet. Man undrar ju om de har det så knapert i Frankrike att det inte har råd att skicka med posten, eller om de bara inte lärt sig att scanna in och bifoga i ett mejl. Tänkt vad ekonomiskt och miljövänligt det skulle vara? Nåja, sagt och gjort så lyckades jag med det uppdraget. Nästa var då att lyckas anmäla mig och sedan placera mig inne i bibliotekets trygga vrå för att studera fram till lunch.

Kände mig rätt så nöjd med mina egna studieframgångar när jag började lektionen klockan ett. Det gick i ett nafs och sedan blev det litteratur, som inte gick riktigt lika fort. Jag tycker det är så synd att läraren pratar så långsamt. Jag vet att jag tidigare pratat om lärare som pratar för fort, men långsamt är nästan ännu värre. Tänk er också en som gör pauser på helt fel ställen i meningarna. För mig är det jättesvårt att få något sammanhang i allt hon säger, men sen har jag nog lite för lätt att fokusera på andra saker än faktiskt det hon säger.

Vid 18.25 fick vi sluta, fem minuter tidigare. Då hade hon pratat i nästan en och en halvtimma och jag hörde ingenting längre. Jag tror jag antecknade bra i alla fall så jag ska läsa igenom det senare. Har min första tenta, i litteratur, nästa vecka på onsdag. Erasmusstudenterna får ha med sig en ordbok. Jippi! Det förenklar lite i alla fall. Idag blir det ingen dans och ingen bio som jag tänkt först. För att jag ska kunna åka bort hela lördagen till Carcassonne måste jag ta tillvara på torsdagen och fredagen för studierna. Så det så.

En sista liten notis om vädret, här regnar det för det mesta men det är fruktansvärt väder när det regnar, blåser (påminner lite om linköpingsväder) fast pga av läget i landet är det jättehög fuktighet = inte bra! När man går utan mössa känner man sig i princip sjuk när man äntligen kommer in igen. Men hört från säker källa att det tydligen är snöoväder och slask i Linköping nu så jag ska väl inte klaga... =)

À Bientôt!

Le début de noël

Början till julen var det som gäller. Inom mig finns det jättemycket julstämning men här i huset finns det ingenting som säger att det ska bli första advent om mindre än en vecka. Tyvärr så är inte min hyresvärdinna speciellt förtjust i jul berättade hon för mig, eller hon sa att hon gillade den inte alls. Jag tror att det har med problem i familjen, eftersom det är en familjehögtid kanske det inte är så roligt att bli påmind. I mitt lilla rum spelas det dock julmusik för glatta livet då det är den enda jag riktigt kan göra. Och köpa lite julklappar förstås, det känns lite juligt.

Det är faktiskt julstämning nere på stan och jag hoppas att efter första december så tänder de upp alla ljusslingor som de hängt upp. Julskyltar och liknande finns i alla gränder och vrår och väntar bara på att få lysa upp Pau, för som ni vet är Pau en rätt så mörk stad. I Frankrike snålar man lite med gatulysen, men kanske är det för att de har inte ett komplett mörker under hela julen som vi har.

Jag har så mycket att se fram emot nu att tiden verkar sakta men säkert sakta in. Ni vet precis som när man var barn och väntade på julafton. Jag vet inte hur det var med er men jag tror jag nästan alltid har gillat julafton bättre än min egen födelsedag eftersom då får alla paket och man är alltid tillsammans. Ingen kan säga "nej jag ska iväg osv". Det är en familjehögtid och pappa är alltid ledig på julafton (vilket inte alltid var fallet på födelsedagen).

Jul jul, strålande jul. Dofterna, smakerna och familjen. Längtar så! I år blir nog en av de bästa jularna någonsin tror jag! Jag kommer i alla fall göra mitt bästa för att skapa julstämning åt allt och alla. Avslutar här med en bild på oss tjejer som såg Nötknäpparen, bästa julsagan någonsin.

Carina, Jag & Hannah

À Bientôt!

Le Casse Noisette De Saint-Petersbourg

Igår var en magisk dag. Jag fick äntligen se min efterlängtade Nötknäpparen av Tchakovski. Ni anar inte hur mycket det betyder för mig. Redan som liten såg jag den här baletten på ett inspelad VHS band, då menar jag den riktiga utan något prat eller så. Mamma sa att det var jättetråkigt att jag ville se de om och om igen. Jag blev förälskad i dansen, musiken och sagan. Det är en perfekt julsaga och jag är minst sagt euforisk nu. Önskar att det var lättare att se baletter och liknande, men hemma i Sverige krävs det i princip att du bor i Stockholm för att ha möjligheten.

Under dansföreställningen får man inte ta kort men jag köpte deras tidning med professionella bilder från föreställningen. Helt klart värt det för att få behålla dansen i minnet, inte för att det skulle vara svårt. Jag älskar verkligen den här baletten!

À Bientôt! 

Soirée Dansante et La cuisine française

Först ska jag börja med att säga att det har varit en tuff vecka. Lektioner hela onsdag, torsdag, fredag och hör och häpna även en lektion på lördagen (idag alltså). Det både känns och märks att jag har blivit bättre på franska, men det tyder också på att terminen är på väg att ta slut. Tre veckor kvar och nu börjar jag fundera på hur mycket jag kommer att sakna Frankrike... tidigare har jag gått och tänkt på saker jag saknar hemifrån, speciellt nu när julen närmar sig. Dofterna av nybakade lussekatter, kanelbullar och hjortronglögg. Men även känslan av att höra allting på sitt modersmål, men idag när jag gick till skolan njöt jag lite extra av de franska dofterna. Här doftar det berg, rent och klart på morgonen. Sedan när jag passerar mina tre bagerier (jajamensan tre stycken ligger på vägen till skolan) så njöt jag av de franska baguetternas härliga doft. Man kan nästan höra hur frasiga bröden är.

Dagens ämne var La soirée dansante som jag besökte igår. En kväll fylld av fartfylld salsa. Helt underbart! Älskar musiken för den gör en så glad och man kan bara inte låta bli att dansa. Pga vissa kände sig sjuka igår kväll så blev det med helt andra som jag gick, nämligen Jorge, Paolita och Andrea. De två sistnämnda är också spansktalande men Paolita kommer från Bolivia och Andrea från Colombia. Det var kanske inte så konstigt att folk trodde jag var spanjorska på festen. Haha! Alltid lika roligt att man inte ser varifrån jag kommer. Nåja trött och glad kom jag hem vid två på morgonen och upp klockan sju för att hinna till dagens lektion. Efter lektionen beslöt jag mig var att handla mat, vilket leder mig till dagens andra huvudämne, nämligen det franska köket.

Idag blir det risotto, vilket inte är direkt franskt, men blev fruktansvärt sugen på det när jag gick förbi hyllan med ris. Så är det när jag bestämmer menyn. "Hm... vad känner jag för?". Det är den ENDA fördelen med att äta själv, annars är det rätt så tråkigt. En sak som jag har upptäckt här i Frankrike är att det är inte bara vad man äter som utgör maten utan även hur och när man äter. I Frankrike dricker man ofta vin till maten, inte mycket men gärna ett glas rött till en fin köttbit på kvällen. Maten serveras verkligen på kvällen, för ärligt talat man har ju inte tid att innan dess. Jag har försökt att hålla på mitt "svenska" schema när jag äter osv, men det går inte om man tittar på mitt schema. På torsdagar t ex börjar jag klockan 8 på morgonen dvs frukost klockan 6. Lunch runt 1 tiden och på eftermiddagen har jag först lektion och sedan salsa så då blir middagen klockan 8 normalt sätt. På måndagar då jag har fransklektion klockan 17 på eftermiddagen blir det mat vid halv fyra för att sedan kanske ta en kopp te eller macka när jag urtrött kommer hem efter afrikanska dansen klockan halv elva på kvällen. Jag förstår att man blir smal om man bor i Frankrike, schemat är gjort så man inte KAN äta. Dock försöker jag att äta upp mig på helgerna då jag har tid så nu knapras det på chokladkex, vilket det finns ett stortutbud på här i France.

À Bientôt!

Un oiseau et trois chats

Igår fick jag veta av en kompis att jag helt glömt bort att lämna in en blankett och att denna ansvariga var väldigt irriterad på alla som inte lämnat in denna. Jag trodde inte att detta gällde mig och när jag för några veckor sedan fick påminnelsen tänkte jag inte mer på det. Nåja, detta är Frankrike och det är bara vackert att acceptera att man behöver 4 underskrifter varav två från Sverige för att godkänna att jag för två månader sedan valde att inte gå på två kurser. Igår var jag väldigt upprörd och idag fick jag bege mig till skolan det första jag gjorde (trots att jag är egentligen ledig idag) för att be om ursäkt och försöka ordna upp det. Men eftersom det är Frankrike ska ni inte bli förvånade då läraren inte alls var arg utan ville bara poängtera för andra elever att det måste in innan studietiden här är avslutad d v s i Januari. Dock måste jag springa runt lite för mina underskrifter men det var inte jordens undergång som det kändes som igår. Normalt sätt är jag ingen person som lämnar in saker försent och jag hatar att känna mig bortgjord, som om jag inte förstått vad folk menade. Jag borde ha frågat när jag fick mejlet om det gällde även folk som bara tagit bort kurser och inte bara de som lagt till andra. 

Nu till andra saker, satt på mitt rum på eftermiddagen när jag hörde ett duns och en katt som gnällde. Trodde att något ramlat över den så jag sprang ner men såg ingen skadad katt, däremot flög en fågel över mitt huvud och satte sig på entréporten (observera inomhus). Ville rädda denna stackars fågel så jag tänkte "aha! om jag öppnar dörren flyger den ut!". När jag satte mitt mästerverk till plan så insåg jag att jag inte räknat med en oerhört korkad fågel som bestämde sig för att flyga åt andra hållet... där tre hungriga katter stod och väntade. Var tyvärr inte så mycket jag kunde göra, känner mig jättedum som inte lyckades rädda fågeln, men är den så dum att den inte fattar vinken av en öppen dörr är det inte så mycket jag kunde göra. 

Annars då? Vad gör jag i Frankrike? Jo nu har det börjat dra ihop sig mot slutet av terminen och detta innebär tentaplugg. Hoppas komma igång lite mer seriöst senare i veckan, har varit en trög start då det är mycket information som ska in, men jag skriver av mina anteckningar och gör snygga minde-maps. 

À bientôt! 

L'automne

Hösten i Frankrike har kommit nu, i mitten av november. Alla träden skiftar mellan rött, grönt, gult, brunt och orangea toner. Det var så fint att igår när jag gick till skolan tog med mig min kamera och fotade lite på skolgården. För er som inte vet så finns det ett väldigt stort grönområde vid Paus Universitet. Det är väldigt vackert som kontrast mot de rätt så tråkiga och stela skolbyggnaderna. Det är lite lustigt att ha julstämning samtidigt som hösten är här. Igår var det som sagt var 22 grader varmt och strålande sol mitt på dagen. Idag har det varit liknande väder. Det plus alla höstfärger gör att all julbelysning som kommit på plats inte riktigt passar in, än. För mig känns det som om det är minst 2,5 måndag kvar till December pga vädret, men nej det är knappt två veckor tills dess. Helt otroligt vad tiden går fort, trots allt. Här får ni se några av bilderna jag tog igår: 

À bientôt!

Tarte aux pommes

Igår kväll, efter en hel dags lektioner mötte jag Sebastian på mataffären Leclerc för att handla mat till middagen tillsammans. Jasmin som också skulle vara med skulle komma lite senare då hon var och surfade under dagen. Vi valde att köpa en hel kyckling (okej, jag valde) och sedan köpte vi grönsaker att göra i ugnen. Till efterrätt blev det äppelpaj à la Erika. Det var väldigt trevligt att ha sällskap ända vägen hem och sedan någon att laga middag med och till.

Jasmin är en ny kompis som är väldigt trevlig. Hon och Sebastian känner varandra och han tyckte att vi skulle nog komma bra överens. Vi har ätit tillsammans några gånger i skolan och han hade rätt. Hon och jag kommer väldigt bra överens. Igår satt vi och pratade ända till klockan 1 på natten. Tänk vad mycket man kommer fram till när man inte ser på tv när man umgås. Jag som älskar att se på film tycker det är en fantastisk upptäckt. Igår fick jag till exempel lära mig räkna till tio på tyska och jag visade Sebastian hur man håller i en dam när man ska dansa sällskapsdans. Sedan visade jag med hjälp av Jasmin hur man inte ska dansa. Haha det var roligt. Jasmin är nämligen väldigt mycket längre än mig men jag tog mannens roll och förde. Undrar vad jag egentligen gjorde för intryck?

Maten blev i alla fall väldigt lyckad (om jag får säga det själv). Jag gjorde en kyckling i ugn med grönsaker. Har kommit på att om man skär grönsakerna i väldigt tunna bitar, häller på rikligt med olja, lite salt och peppar och låter det vara i ugnen en viss tid (tog ej tid typ 20 min kanske?) tills grönsakerna är alldeles mjuka. Igår skar jag upp gullök och rödpaprika och gisses vad gott det blev. Till kycklingen gjorde jag en marinad på soya och citron, vilket var något jag inte tror varken Sebastian eller Jasmin smakat innan. Lite ris till det här och mums! Efterrätten blev också väldigt bra, men jag tror att allt smakade så gott för att vi åt middag klockan 9 på kvällen då vi väntade först in Jasmin och sedan tog ju kycklingen ett tag i ugnen (kanske inte helt genomtänkt, men den var i alla fall inte fryst). Men vi gjorde som riktiga fransmän och åt lite förrätt i form av vadå, jo en baguette! =)

À bientôt!

Vendredi

Fredag. Åh härliga fredag. Det är bara en månad kvar tills jag befinner mig i Sverige igen. Åh som jag längtar! Nu händer det mycket hela tiden, många lektioner som ska hinnas med, två tentor innan jul och samtidigt en massa julshopping, julmarknad, resor till städer och dans och föreställningar. Fick tag på några gratis biljetter till en biograf här som visar original versionen, en vietnamesisk film från 87. Det var gratis så vi får se vad det är. Förmodligen något väldigt kulturellt. Det brukar vara sådana filmer som skolan ordnar att man får gå på.

Annars vad händer här? Jag har faktiskt, på distans, fixat inför vårterminen. Det går inte att inte gå på på Linköpings Universitets hemsida på hela 5 månader, tur var att jag har ovanan att kolla även om jag sällan fått mejl. Detta hjälpte mig när det visade sig att vi innan den 19e november skulle välja vårt ämne för examensarbetet till våren. Jag är glad att jag såg det mejlet för redan tre veckor sedan. Eftersom det ska skrivas i par så hann jag prata med en vän till mig som också ska läsa det och faktiskt komma överens om ett ämne, trots att vi inte kunde gå på informationsmötet den 5e november. Tack och lov för internet och att liu är duktiga på att lägga upp all information man behöver där och det som inte finns där går alltid att fråga via mejl. Jag hoppas att vårt ämne blir godkänt för jag tror det blir roligt att skriva om språkinlärning (skriver inte så detaljerat då det ska spikas först).

Idag är det lektioner hela dagen lång för att sedan avslutas med middag hemma hos mig. Sebastian bad mig göra min äppelpaj igen.

À bientôt!

Exposé et d'autres choses

Idag var den dagen då jag stod framför en klass fransmän och berättade om hur Shakespeares karaktär The Dark Lady och Ovides huvudkaraktär Corinne likande och skilde sig från varandra. Det är spännande vad man lär sig saker om sig själv när man ska göra ett sådant här arbete. Jag pratade med Mamma om att jag kände mig totalt misslyckad i min redovisning. Jag tycker det är bra för mitt kommande yrke att förstå hur jobbigt folk tycker det är att stå framför en klass och prata på ett tredje språk, men det är inget jag vill göra ofta. Ska säga som jag sa till mamma; "Jag var ju snygg i alla fall". Hade köpt nya strumpbyxor och matchade det med en snygg svart klänning och mina bruna skinnstövlar. Om allting annat känns hopplöst, klä dig så du känner dig bekväm och snygg. Det är mitt motto. För oavsett hur det går så såg du ju i alla fall bra ut? Det kanske är lite väl ytligt, men det hjälper faktiskt ens självförtroende när man står framför en klass att inte se ut som vad som helst. Så är det för mig.

Inom pedagogiken pratar man ofta om att man som elev ska ligga på nivån +1. Detta innebär att man som student hela tiden försöker med saker som är lite svårare än vad man faktiskt klarar av. Det var det jag gjorde idag. Ska försöka komma över min dåliga förlorarkänsla mot mig själv, för det är faktiskt det som är jobbigast. Känns lite som jag svek mig själv när jag inte gjorde 100 % på arbetet eller att jag inte förstod det till 100%. Skyller lite på att jag har börjat tänka på resan hem och koncentrerar mig inte allt för mycket på allt här.

Trots detta dystra inlägg så ska jag berätta att det kommer roligare saker. Definitivt! Jag har inbokat en resa till Bordeaux för att gå på en av Frankrikes största julmarknader. Men innan detta så är det inbokat en danskväll med salsa och andra latinodanser den 23 November och söndagen därefter är det den mycket efterlängtade Ryska Baletten "Nötknäpparen" som ska skådas. Julfika första advent är också på förslag. Jag ser fram emot alla dessa saker och faktiskt att lära mig en massa nya saker i skolan de sista veckorna. Nu är det inga mer muntliga framträdanden (Tack och Lov!) och jag kan njuta av att umgås med mina nya vänner och av allt som Frankrike har att erbjuda mig.

À Bientôt!

Préparations...

Idag har jag jobbat med min redovisning inför litteraturen imorgon och jag är så nervös. I vanliga fall när man ska redovisa någonting så brukar man veta ungefär om man gjort rätt och även om man är osäker på det så har man i alla fall ingen språkbarriär som hindrar en från att förklara varför. Just nu vacklar jag mellan valet att min redovisning faktiskt inte är så pjåkig till att den kanske inte alls är det hon söker. Har verkligen ingen aning! Det återstår att se imorgon om det är rätt. Hoppas jag kan dra ut på redovisningen för just nu är den ca 15 minuter, men det är då jag läser här hemma för mig själv. Om jag läser långsamt och tydligt (vilket ingen annan har gjort på redovisningarna, men då har de jättemycket text att ta sig igenom) så kanske det kan bli 20-25 minuter. Hoppas på att det kanske blir något av en diskussion också som tar upp lite av tiden. Jag ska säga det nu innan jag gjort redovisningen; jag är nöjd med det jag åstadkommit, för jag har faktiskt läst de två böckerna väldigt noggrant och jag har förstått sammanhangen och kopplingen mellan de två. Lite orättvist att de andra inte behövt göra en jämförelse mellan två olika som jag måste, men eftersom vi fick välja ämne själva har jag ingen än mig själv att klaga på.

För att tala om annat så har jag fått en sådan lust att dansa igen. Igår på afrikanska dansen kände jag att röra på kroppen till musik är något av det bästa jag vet. Har sett att dem kommer att ha en danskväll här i Pau den 23 November som jag ska gå på. Det är främst latinodanser och då främst Salsan som gäller. Det är min lärare från Salsan som ordnar med den kvällen. Tror det kan bli väldigt roligt. Jag vet inte om ni lyssnat på kubansk salsa musik men den är oerhört bra, enligt mig förstås. Jag tycker att man kan känna hur fötterna, höfterna och resten av kroppen bara vill röra på sig. Oavsett om man är bra eller dålig på att dansa så blir man i alla fall glad av den typen av musik. Det är bra. Att vara glad är roligt. Kanske att jag fortsätter med salsan i Sverige till våren...? Tåls att tänka på.

À Bientôt!

San Sébastian (encore)

Har ni fått en massa bilder som Carina tog i San Sébastian. Hon har en mycket bättre kamera och har kunnat fånga hur vackert det är där. Dessutom hade hon tagit en del bilderna på mig. Bjuder på några här: 

À Bientôt!

Immeuble et Cinéma

Igår började dagen med ordentligt plugg där jag faktiskt skrev klart min redovisning till jämförande Litteratur kursen. Den redovisningen ska jag ha på onsdag, önska mig lycka till! Ska prata inför bara fransmän om ett ganska svårt ämne. Ska bli så skönt när det är gjort. Denna redovisning utgör 30% av betyget i kursen. Sedan efter lunch frågade Francoise mig och Carina om vi kunde hjälpa henne att flytta en stor otymplig möbel i salongen ut till garaget. Detta var lättare sagt en gjort då det inte fanns plats i garaget = lösning vi fick börja med att städa och flytta grejer i garaget. Francoise är ingen samlare, men hennes döttrar är det och dem har lämnat påsar med skräp och klenoder. Jag hade svårt att avgöra vad som var vad, men efter många om och men fick vi plats för möbeln. Saken var den att hon skulle ta emot en ännu större möbel av sin vän Roger (jag tror han heter så, uttalas konstigt). Men runt halv fem tiden hade vi fixat allting.

Det roligaste var kanske att medan vi städade hittade vi först ett par kattöron (diadem för utklädning) och sedan ett andra par. Francoises tog de första, jag de andra och när vi sedan hittade ett prinsessdidem till Carina var cirkeln komplett. Jorge var inte inblandad i flytten då han pga av sin spanska tidzon sover till sent på eftermiddagen. Med dessa vackra utsmyckningar städade vi på garaget. Vi såg nog ganska roliga ut, men det hjälpte faktiskt arbetsmoralen.

Senare på kvällen bestämde jag, Hannah och Sebastian att gå på bio. Jag har nu sett min första 3D film. Vilken var det kanske ni frågar? Jo, Astérix et Obelix au service de sa majesté. Den hade sina ljuspunkten, tyckte väldigt mycket om hur de porträtterade engelsmännen och deras tevanor. Däremot var den kanske lite väl kliché hela filmen, men vad annat kan man göra en söndagskväll? Mycket trevligt och filmen var på sitt orginalspråk; franska. Klarar inte av att se dubbade filmer. Jag förstår inte fransmän, tyskar och spanjorer som faktiskt inte ser störmomentet i att munnarna inte rör sig i takt med vad som sägs, eller att alla röster låter likadant. Men jag antar att är man uppväxt med det så känns det annorlunda.

À Bientôt!

Biarritz

Jag har glömt att berätta att lördagen innan Andreas åkte hem till Sverige så besökte vi Biarritz. Det var enklast att faktiskt ta in på hotell då hans flyg skulle lyfta väldigt tidigt på söndagsmorgonen. Här i Frankrike är det sällan som tåg eller bussar går särskilt tidigt på dagen, men på det här sättet fick Andreas se Atlanten och en väldigt fin och mysig stad. Jag som redan sett den njöt väl mest av att få vara med honom och att få bo på hotell. Hotels.com var en riktigt bra sida och det fungerade enkelt att boka hotellet via den sidan (rekommenderas). Valde ett tre stjärnigt hotell i centrum. Det var ganska roligt att incheckningen började klockan 15.00 och vi kom fram till hotellet 15.03. Snacka om att vara i tid och att utnyttja det dygn vi faktiskt hade betalat för att få vara där. Efter att ha installerat oss på rummet beslöt vi oss för att ta en promenad nere vid stranden och sedan leta upp någon fin liten restaurang. Tyvärr så regnande det denna dag, inte mycket men tillräckligt för att allt skulle bli blött. Stackars Andreas fick besöka Biarrtiz två gånger och båda gångerna så regnande det. Som tur var hade vi kanon väder hela veckan när han var här. Lite kallt enligt fransmännen men enligt oss perfekt höstväder eller som Andreas uttryckte sig "gentlemannaväder" dvs att man kan ha på sig skjorta, väst och kavaj men strunta i överrocken. 

Dagen efter var inte alls lika romantiskt eller trevlig. Det var något som verkligen kan kallas ett långsamt farväl. Jag njöt inte ens av frukosten på hotellet. Båda var oroliga att missa bussen till flygplatsen så vi skulle kunna hitta till rätt gate osv. Vilket egentligen inte var så svårt i efterhand när Biarritz flygplats är en av de minsta jag sett. När vi kom fram till flygplatsen ville jag inget annat än följa med Andreas hem. Kände mig oerhört ensam när jag stod kvar och såg han gå igenom säkerhetskontrollen. För att inte avsluta inlägget för deprimerande kan jag berätta att Andreas kom hem till Sverige före jag kom tillbaka till Pau då jag hade först 4 timmars väntetid och sedan 2,5 timmes restid med tåget. 

À Bientôt!

Quel matin!

Oh what a beautiful morning! Eller inte! Vaknade till hamrande av målaren som äntligen ska fixa duschen här på övervåningen. Var bara lite jobbigt att jag inte visste om att det var just den här morgonen han skulle komma. Min lediga morgon också. Nåja, skönt om duschen blir fixad i alla fall. Hon hade sagt att vi skulle bara behöva använda duschen där nere i ca 3 dagar, men det har blivit tre veckor nu. Detta är också något väldigt typiskt Frankrike. Det tar väldigt lång tid för alla arbetare att faktiskt komma till arbetet, målare, rörmokare och liknande. När jag var här i Januari så hade vi problem med kranen i köket som läckte. På grund av det stängde madame av vattnet varje kväll så när jag, som var oftast först upp på morgonen fick springa ut i trädgården och vrida igång det för att kunna gå på toaletten och sedan duscha.

Andreas håller med mig om att hon verkligen skulle behöva någon som kan fixa allting hon har påbörjat. Tycker det är lite av husets charm att det inte finns några lås på toadörren, det finns inga handtag på dörrarna in till mitt och Carinas rum. Man måste ta vägen genom garaget för huvudentré dörren är trasig. Detta är saker man bara för lära sig att acceptera, men om jag hade varit riktigt händig hade jag nog som överraskning fixat alla små grejer åt henne. Hon påbörjar alltid med något projekt innan det tidigare är avslutat. När jag kom hit första helgen var vi och köpte färg och tapet till hennes hall som hon ville göra om. Hon rev ner den gamla tapetet och ja, där står vi nu. 2 1/2 månad senare och det har inte kommit längre än så. Det är tydligen väldigt låna väntetider på bra hantverkare här i Pau.

Dock ska jag säga att jag är så nöjd med att bo här i huset. Det finns ett ordentligt kök, en salong med sköna soffor och öppen spis. Jag har ett stort rum med en fin säng och bra garderober. Jag är så glad att jag inte har samma situation som mina vänner som bor på 9 eller 14 kvm med endast en liten plaststol att sitta på. Nej tack till obekvämligheter!

À Bientôt!

En français

Jag älskar att lyssna på musik som är på franska, likaså att se filmer på franska (med originalspråk franska ej dubbade) och att läsa på franska, MEN nu kommer det stora men; undermedvetet lyssnar jag numera på svensk musik och längtar efter att se filmer på antingen engelska eller svenska. Det är nästan som att hjärnan har blivit överfull av franska och helt plötsligt inte kan ta in mer franska. Lärare och andra som har varit utomlands har sagt till mig att det kommer en tid när det känns som om man inte utvecklar sitt språk någonting. Just nu är jag nog där. Jag försöker verkligen anstränga mig att lära mig nya saker varje dag, men det går långsamt. Mitt intresse för hemlandet hjälper inte till särskilt heller. 

Hade det funnits ett sätt att helt plötsligt bara kunna språket skulle jag välja det nu. Jag tycker att vägen till att lära sig ett språk är viktigt, något av det viktigaste vi kan göra eftersom det handlar om mer än bara ord och grammatik. Det är kulturen och levnadssättet som gör det så viktigt med språk. Jag tror innerligt att om vi alla förstod varandra skulle vi inte kriga. Ja det kanske låter som en utopi, men jag vill gärna få tro på den. Däremot tycker jag att nu när jag faktiskt "gått" vägen för att lära mig språket kan jag väl få fuska den sista lilla biten? 

På tal om att lära sig nya saker och att ha saker man måste göra, visst blir det så mycket roligare att göra allt annat? Jag tycker det. Diska, städa, vika kläder, laga mat (vilket i och för sig är ett av mina stora intressen) blir väldigt roligt. Idag ställde jag mig och gjorde en grönsakssoppa. Det ser alltid så gott ut med alla färger i grytan. Testade att använda en stavmixer för att få en slät soppa. När allting var kryddat och mixat och det var dags att äta med brödbulle jag köpt på affären inser jag ganska snart att jag gillar inte soppa. Suck! Det är inte lätt. Jag vill så gärna att det ska vara gott när det nu är så nyttigt, billigt och räcker länge, men icke sa nicke. Ska försöka att lära mig gilla soppa. Kanske blir det väldigt gott när det är det enda man har att äta (har visserligen annat med ska försöka lura mig). Däremot gillar ni soppa rekommenderar jag att ni börjar med att hacka allt i småbitar och sedan hälla lite olivolja i grytan och stek/koka grönsakerna en stund innan ni häller på vattnet/buljongen. 

À bientôt! 

La rentrée

Tillbaka till skolan efter lovet. Åh vad jag önskar att jag hade haft en veckas lov till! Eller kanske att skolan inte behövde börja igen. Jag skulle älska att få ha julmys och julstämning redan nu. Trots detta ska jag verkligen ta mig i kragen nu och studera ordentligt dessa fem-sex veckor fram till jullovet.

Idag har jag redovisat om Sverige. Jag brukar sällan vara nervös inför redovisningar och liknande, men när dem är på Franska är det hemskt vad jobbigt det blir. Jag stakar mig, skrattar nervöst, bläddrar i mina papper, tittar frågande på dataskärmen och vänder min för ofta mot den stora bilden som är till för mina klasskamrater. Skulle jag själv sätta betyg på min redovisning idag skulle det inte bli högt. Jag slarvade alldeles för mycket med verb och konstruktioner som jag faktiskt känner till. Skyller dock lite på nervositeten. Min lärare (som jag tror är lite för snäll med mig) gillade min redovisning och hade bara lite synpunkter på att jag slarvade med maskulint och feminint, plural eller singular och liknande. Blev lite förvånad att hon inte hade mer att säga till om, men jag tror att det faktum att jag gjort en power point med bilder på mat och natur (Tack Morfar!) gjorde det mycket mer intressant och roligt att titta på. 

Det var inte särskilt roligt eller lätt att följa med i personen som redovisade efter mig. Hon är spanjorska med en väldigt tydlig spansk accent, så tydlig att oftast hör man inte alls vad hon säger. Sedan att hon pratade om hur länder blir fattiga och använde en hel del facktermer gjorde ju inte saken lättare. Men både hon och jag var väldigt lättade när vi hade redovisat och fick gå hem för dagen. Jag skulle dock till  den afrikanska danskursen klockan 20.00, men självklart var läraren sjuk idag så vid tio över åtta fick jag vacker bege mig hem igen. Skönt att komma hem tidigare MEN jag älskar verkligen att få dansa till trummorna och svettas ut ordentligt. Man sover himla gott efter ett sådant träningspass. Får ta i extra hårt nästa vecka. 

À Bientôt! 

La fin de vacances

Slutet på lovet. Andreas har åkt hem. Han kom t o m hem före mig eftersom jag hade först 4 timmars väntetid i Biarritz innan jag kunde ta tåget tillbak till Pau (som för övrigt tog 2,5 timmar). Livet är alltid så underbart under loven. Sen är det speciellt underbart när man kan tillbringa den tiden i ett oerhört soligt och vackert Pau. Dagarna har gått åt till att promenera runt i staden. Andreas har fått känna på den franska kulturen med fyllda baguetter till lunch och olika ostar på kvällen. Det har varit en riktig gourmévecka med restaurang besök och provsmakning av det mesta.

Jag har gjort några härliga inköp av födelsedagspresenter och en mycket rolig kokbok som jag hoppas få många vänner som kan tänka sig smaka. Kan ju inte äta upp allting själv... hur skulle det se ut egentligen?

Andreas har fått träffa en hel del av mina vänner under den här tiden vilket har gjort mig väldigt glad. Detta betyder att när jag pratar om allt och alla här så kommer han vet vem det är mer än bara till namnet. Det är alltid så svårt att berätta för någon vad man varit med om när man inte känner personerna eller platserna. Att få spendera tid med Andreas och verkligen lära känna Pau har varit guld värt för mig. Det är inte alltid som man har tid till det trots att jag bor här. Går ju trots allt på universitetet vilket innebär en hel del studier också, även om man kanske inte kan tro det ibland. Jag väljer dock vad jag skriver om och jag tror inte alla är jätteintresserade av att höra om hur Ovide och Shakespeare kan jämföras med varandra eller hur man måste analysera ett filmklipp innan man visar det för sina elever.

En mysig och väldigt svensk tacoskväll hann vi med under den här veckan. Något som jag verkligen uppskattade. Det är inte roligt att äta tacos helt själv. Den måltiden görs sig bäst i sällskap. Därför passade vi på och bjöd in både Hannah och Sebastian till den middagen. Mycket trevlig kväll! Gjorde en väldigt lyckad äppelpaj den kvällen om jag får skryta. När jag ändå är inne på temat mat måste jag berätta om att jag gjorde en väldigt lyckad köttgryta med nötkött. Tack vare mammas tips att koka köttet innan man stekte det blev det inte segt. Vilken fantastisk grej! Med lite svamp, lök, grädde och kryddor blev det underbart att äta det med en fräsch sallad och en bit baguette (såklart!).

Alla de utflykter och saker vi planerat att göra blev inte av, men vi spenderade hellre tiden på att hinna vara med varandra och lära känna Pau. Däremot hann vi med ett besök på Bernadottemuseumet (för er som inte vet så är det vår kungafamiljs ättling). Det var gratis och vi fick informationen t o m på svenska. Väldigt uppskattat besök. För er som inte visste så kommer mitt mellannamn från Desirée, Jean Baptiste drottning. Hon gillade dock inte Sverige och hade hon fått bestämma hade nog han aldrig fått ta posten som kronprins i Sverige.

Jag däremot, älskar Sverige och längtar väldigt mycket hem. Livet i Frankrike är underbart och lärorikt men Sverige är mitt hemland, mitt modersmål och det har en speciell plats i mitt hjärta. Ser så fram emot att få komma hem i December och känna på julen.

À Bientôt!

Ps: Den nya huvudbilden är en bild jag tog från restaurangen vi besökte. Utsikt över Pyrenéerna.

Parken

Museum Bernadotte

Student i solskenet

Magret de canard